Från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden – utmaningar och framgångsfaktorer

18 mars, 2022

Vilka förutsättningar, möjligheter och eventuella hinder har deltagare som vill gå från insatsen daglig verksamhet till praktik eller arbete på den öppna arbetsmarknaden? Det var temat för en nätverksträff som samlade chefer och arbetskonsulenter från dagliga verksamheter i flera av Forum Carpes samverkanskommuner.

Arbetskonsulenter från Järfälla dagliga verksamhet hade bjudits in för att berätta om sitt arbete med personer som vill komma ut på enskild praktik. I Järfälla har man utvecklat en arbetsprocess som i varje moment utgår från individens behov och förutsättningar. (I bilden ovan syns delar av processkartan över arbetssättet.) Den inledande fasen i processen är en form av ”lära känna-period” där man med hjälp av olika verktyg kartlägger deltagarens intressen och behov för att kunna ta fram en individuell yrkesprofil. Några verktyg som används i den här fasen är ”Jobbkort” med foton på personer som utför typiska sysslor inom ett antal yrken liksom Arbetsförmedlingens intresseguide och mallen ”Mitt jobb-jag”. Verktygen blir underlag för samtal där man tillsammans skapar en bild av deltagarens önskemål och förutsättningar. Efter den inledande fasen får deltagarna hjälp med att skriva CV, inhämta intyg från tidigare arbetsplatser och göra studiebesök innan man skriver en praktiköverenskommelse med arbetsgivaren.

Flera chefer och arbetskonsulenter underströk vikten av att bygga upp ett förtroende hos deltagaren innan man påbörjar en kartläggning inför eventuell praktik eller arbete. Det kan vara känsligt att ta upp deltagarens egna hinder och utmaningar samtidigt som man vill skapa realistiska förväntningar. I Järfälla använder man sig av verktyget ”Energitanken” där deltagaren kan fundera över situationer och aktiviteter som ger respektive tar energi för att få en uppfattning om vilka arbetstider och uppgifter deltagaren skulle trivas med. ”Ambivalenskorset” används för att reflektera över den förändring nästa steg skulle innebära och hur motiverad deltagaren känner sig. (Längst ned på sidan finns länkar och dokument med de olika verktygen).

Järfällas arbetssätt är, som en av arbetskonsulenterna uttryckte det, ”superindividbaserat”. Processens delar kan ta olika lång tid och deltagarna har varierande behov av stöd inför och under praktiken. En viktig del i arbetssättet är personalens uppföljning under praktiken som blir ytterligare underlag till deltagarens yrkesprofil inför eventuella framtida praktikplatser eller arbeten. Under nätverksträffen fick vi också ta del av flera exempel på dagliga verksamheter med liknande inriktning i olika kommuner och stadsdelar, till exempel ”Steget framåt” i Hägersten-Älvsjö, och utvecklingsarbeten som i Södertälje där personalen har utbildats i den användardrivna metoden tjänstedesign.

Ett annat ämne som diskuterades under nätverksträffen är situationen för deltagare i daglig verksamhet som närmar sig 30 år då aktivitetsersättningen upphör. Kontakten med Försäkringskassan kan innebära en stress för deltagaren och kommunikationen mellan Försäkringskassan och personalen på deltagarens dagliga verksamhet är ofta begränsad. En av cheferna berättade att man i hennes verksamhet skriver en egen detaljerad sammanfattning till Försäkringskassan om hur de uppfattar deltagarens situation och arbetsförmåga, bland annat baserat på deltagarens erfarenheter av praktik. Sammanfattningen kan sedan bifogas som ett komplement till läkarintyget. Initiativet har både hjälpt deltagarna och uppskattas av handläggana på Försäkringskassan. Ett annat förslag när det gäller till exempel SIP-möten är att förbereda en tydlig mötesagenda för att försäkra sig om att personalen från den dagliga verksamheten får tid att dela sin unika inblick i deltagarens vardag.

Diskussionerna under nätverksträffen visade att det finns många inspirerande arbetssätt ute i verksamheterna, framför allt när det gäller trygghetsskapande och kartläggning inför praktik eller arbete liksom samarbete med myndigheter. Det blev också tydligt hur viktigt det är att fungerande arbetssätt dokumenteras och systematiseras. Genom att kartlägga processen från att deltagaren är redo för ett arbete till en faktisk anställning kan man både dokumentera framgångsfaktorer och identifiera återkommande hinder som behöver åtgärdas.

Under nätverksträffen lyftes också frågan vad ett arbete egentligen innebär. För vissa deltagare är den dagliga verksamheten ett arbete i sig men de deltagare som vill ut på den öppna arbetsmarknaden måste få alla förutsättningar att nå sitt mål.

I länkarna här nedanför finns de ovannämnda verktygen som Järfälla dagliga verksamhet använder.

Klicka här för att läsa mer om Arbetsförmedlingens intresseguide. »

Klicka här för att läsa mer om mallen ”Mitt jobb-Jag”. »

Klicka här för att ladda ned ett PDF-dokument med ”Energitanken” och ”Ambivalenskorset”. »