Inspirerande Forum Carpe-dag om vägen från sysselsättning och daglig verksamhet till arbete

28 oktober, 2022

Temat för årets Forum Carpe-dag var Forum Carpes fokusområde 2022 ”Från sysselsättning och daglig verksamhet mot arbete eller studier”. Bland de deltagande aktörerna fanns Samordningsförbunden, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Södertälje kommun. Tanken med dagen var att ge en sammanhangsbeskrivning av de aktörer, som genom samverkan och egna uppdrag, ger stöd till brukare att närma sig arbete eller studier.

”Det är superviktigt med människor som tror på en.”

Therese Wappsell är arbetshandledare i Uppsala kommun och har flera uppdrag inom riksförbundet FUB. Hennes personliga berättelse om hur det var att få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, kampen för vidare studier och resan till anställningen som arbetshandledare var en av flera inspirerande föreläsningar under Forum Carpe-dagen.

En avgörande framgångsfaktor i Therese fall var hennes egen och omgivningens tro på att hon kunde få ett arbete, men så ser det inte alltid ut. Slutsatserna från samverkansprojektet ”Rätt stöd för mig” visar att det finns en vilja och förmåga att arbeta bland många i målgruppen men tilltron till myndigheterna är låg hos både deltagare och personal inom daglig verksamhet. Det konstaterade Johanna Thagemark, utvecklingsledare, och Susan Korsman, processledare och tjänstedesigner, från Samordningsförbunden.

Deltagarna i daglig verksamhet har ofta en förståelig oro för att förlora aktivitetsersättningen och platsen på sin dagliga verksamhet medan personalen ibland vill ”skydda” brukarna från sådana konsekvenser. Samtidigt innebär det att deltagarna inte får kunskap om det stöd till arbete på den öppna arbetsmarknaden som faktiskt finns för målgruppen.

Susan och Johanna efterlyste mer ”tillit mellan organisationerna” och ett ömsesidigt förtroende för att samtliga inbladade aktörer strävar efter att ge individen det bästa stödet. Projektet ”Rätt stöd för mig”, är ett samarbete mellan Samordningsförbunden, Arbetsmarknadsförvaltningen och Stockholms stad, som syftar till att skapa just en sådan hållbar och effektiv samverkansstruktur.

Tidiga insatser och långsiktigt stöd

Samordningsförbunden är lokala samarbeten mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner för individer som är i behov av samordnad rehabilitering men Försäkringskassan har även ett eget centralt samordningsuppdrag.

Mathias Holmlund, regionalt samverkansansvarig, och Åsa Johansson, försäkringsutredare, på Försäkringskassan konstaterade att Försäkringskassan ibland är passiv i början av en individs ersättningsperiod, men inom myndighetens samordningsuppdrag arbetar man utifrån devisen ”Rätt insats i rätt tid till rätt person”. Redan när en person med aktivitetsersättning uttrycker en vilja och förmåga att arbeta kontaktar Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och påbörjar en gemensam kartläggning.

Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fortsätter sedan under individens väg till ett arbete, även när det gäller eventuella lönebidrag och vilande aktivitetsersättning. Det senare innebär att man kan prova på att arbeta eller studera under en period utan att förlora aktivitetsersättningen.

Klicka här för att läsa mer om vilande aktivitetsersättning. »

Inom ramen för samordningsuppdraget tecknar Försäkringskassan dessutom överenskommelser med kommuner om samverkan för individer med ersättning från Försäkringskassan och potential att komma ut på arbetsmarknaden. Överenskommelsen innebär bland annat att de olika myndigheternas ansvar tydliggörs och att kontaktvägarna mellan dem förenklas. Parterna har dessutom ett gemensamt åtagande att vid behov avsätta tid för avstämningsmöten, oavsett vem som har uppmärksammat behovet. Idag finns till exempel en sådan överenskommelse mellan Försäkringskassan och Södertälje kommun.

I december anordnar Forum Carpe ett seminarium med Mathias och Åsa från Försäkringskassan där de berättar mer om samordningsuppdraget och hur man genom samverkan kan överbrygga olika utmaningar på målgruppens väg till arbete. Seminariet riktar sig till chefer och samordnare på utförar- och myndighetssidan inom LSS och socialpsykiatrin.

Lars Lööw, som är överdirektör på Arbetsförmedlingen och har lång erfarenhet av arbete inom funktionshinderområdet, påpekade att utvecklingen måste börja redan i den anpassade gymnasieskolan. Idag går många ungdomar direkt från det som tidigare kallades gymnasiesärskolan till daglig verksamhet, trots att de med rätt stöd skulle kunna få en anställning. Den anpassade gymnasieskolan har ett uppdrag att förbereda eleverna för arbete och knyta kontakter med det lokala näringslivet genom arbetsplatsförlagt lärande, men ungdomarna får sällan träffa arbetsgivare och de flesta arbetsgivare känner knappt till den här gruppen av potentiella arbetstagare.

Lars menar att den anpassade gymnasieskolans program måste bli mer arbetslivsinriktade och att samverkan mellan skola och arbetsliv måste stärkas. I projektet ”Samstart” vill man utveckla metoder för att stärka just den här kopplingen mellan anpassad skola, myndigheter och arbetsliv och därigenom underlätta ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden.

Förutom tidiga insatser behövs även mer hållbara övergångar från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden med ett långsiktigt stöd som fortsätter även efter anställningen. Det handlar inte bara om att få ett jobb utan också att kunna behålla jobbet, som flera av föreläsarna påpekade. Therese föreslog att den som får ett arbete borde ha en handledare som stöd under en längre övergångsperiod.

Ett konkret exempel på det arbetssättet är pilotprojektet Bron som utgår ifrån den evidensbaserade modellen Supported employment. Målet med Bron är att identifiera och överbrygga strukturella hinder på deltagarnas väg till arbete och studier.

Carin Bergström och Ylva Branting, båda utredare på Socialstyrelsen, lyfte ytterligare utmaningar i övergången från daglig verksamhet till ett skyddat eller reguljärt arbete, bland annat hur omvårdnad kan ges om personen inte bor i bostad med särskild service och vilket personligt liksom praktiskt stöd personen kan få av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Frågan är också vilket ansvar som kan läggas på arbetsgivaren och vem som ska ge handledning och stöd till arbetsgivaren vid en anställning.

Från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden

Enligt Socialstyrelsen är ett övergripande mål med daglig verksamhet att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Ändå konstaterade Susan och Johanna från Samordningsförbunden att kompetensen hos personalen inom daglig verksamhet oftast är mer inriktad på omsorg än vägar till arbete. Carin och Ylva från Socialstyrelsen visade att enbart 17 procent av kommunerna hade en aktuell rutin för att pröva möjlighet till arbete eller praktikplats för personer med funktionsnedsättning 2021.

För en del är daglig verksamhet den sysselsättning de trivs bäst med men om man vill och kan ta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden är det alltså ingen självklarhet att man får stöd att komma dit. Therese poängterade hur viktigt det är att ens drömmar och tankar om ett arbete tas på allvar. ”Man vill inte ses som en sjukpensionär.”.

När Samordningsförbundet anordnade en tjänstedesignutbildning i Södertälje fick ett team från daglig verksamhet idén att använda metoden för att undersöka varför så få deltagare kommer ut i arbete. Jimmy Hellsten, arbetshandledare, och Belma Bojadzic, stödpedagog, beskrev hur de bland annat intervjuade kommunens arbetshandledare och granskade beställningar och beslut för att få en bild av orsakerna.

De kunde konstatera att det fanns en rädsla hos både personal och anhöriga som skapade en inlåsningseffekt när det gällde deltagarnas möjlighet till arbete. Rädslan bygger till stor del på okunskap om det stöd som faktiskt finns för den som vill prova på att arbeta. Teamets undersökning resulterade i ett nytt konkret arbetssätt som skapar mer samsyn och samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

För att stimulera till utveckling av daglig verksamhet i samarbete med arbetsmarknadspolitiska aktörer tog Socialstyrelsen tidigare fram vägledningen ”På tröskeln – Daglig verksamhet med inriktning på arbete”

Nu har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram ett nytt kunskapsstöd för daglig verksamhet med fokus på deltagare som står längst från arbetsmarknaden. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Myndigheten för delaktighet (MFD) och i dialog med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Utredarna Carin och Ylva arbetar just nu med målgrupps- och behovsanalysen till kunskapsstödet där man bland annat anordnar dialogmöten med dagliga verksamheter.

Forum Carpe-dagen blev ytterligare en möjlighet för Carin och Ylva att inhämta input till förarbetet, bland annat om vad som kännetecknar god kvalitet i daglig verksamhet, de största utmaningarna och vilka målgrupper som har störst behov av det nya kunskapsstödet. Förutom Forum Carpes organisatoriska grupper med CKA, kontaktpersoner och styrgruppsrepresentanter fanns yrkesverksamma på strategisk nivå från hela länet på plats och kunde bidra med förslag och synpunkter.

Hur går vi vidare?

Forum Carpe-dagen avslutades med gruppdialog och reflektion om föreläsningarna men även om vad som fungerar bra redan nu och vad som behöver utvecklas i deltagarnas egna verksamheter. Flera av deltagarna konstaterade att ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i övergången från daglig verksamhet till reguljärt arbete behöver förtydligas, bland annat när det gäller stöd för arbetsgivare. Det finns också ett behov av lättläst information, bildstöd och korta filmer om vägen till arbete för målgruppen.

Det märktes att Forum Carpe-dagens föreläsningar inspirerade till idéer om nya lösningar och samverkansformer, eller som en av deltagarna uttryckte det: ”Nu åker vi hem och samlar ihop folk!”.

Har du frågor om Forum Carpe-dagens innehåll eller vill ha kontaktuppgifter till de verksamheter och föreläsare som nämns ovan, kan du mejla till följande e-postadress: forumcarpe@stockholm.se