Vad innebär digitaliseringen för unga med intellektuell funktionsnedsättning?

30 september, 2021

Ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i digitaliseringen. Samtidigt innebär digitaliseringen stora möjligheter för målgruppen. Det visar Kristin Alfredsson Ågren vid medicinska fakulteten på Linköpings universitet i sin avhandling "Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities".

Förutom intervjuer genomförde Kristin en omfattande enkätundersökning om internetanvändning och digital delaktighet bland unga mellan 13 och 24 år med intellektuell funktionsnedsättning. I enkäten ställdes samma frågor som Statens medieråd använder i sina undersökningar av svenska ungdomars internet- och medievanor men på lättläst svenska med bildstöd. Därigenom kunde Kristin synliggöra en grupp som Statens medieråd missar och jämföra resultatet med medierådets undersökningar. Hon skickade även ut enkäter till föräldrar som har ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och använde medierådets undersökning om föräldrar som jämförelsematerial.

Resultatet visade bland annat att unga med intellektuell funktionsnedsättning i större utsträckning har tillgång till surfplatta och spelar spel oftare än andra unga, både enkla spel och avancerade strategispel. Svårigheterna i den digitala miljön för gruppen handlar främst om ständiga uppdateringar av appar och program som innebär att de måste lära om från början liksom att de ofta saknar e-postadress vilket många tjänster på nätet kräver. Även textbaserade nätaktiviteter kan vara en stor utmaning. Kristin konstaterar att nätet måste bli mer kognitivt tillgängligt eftersom så många aktiviteter sker digitalt idag.

En annan skillnad som Kristin noterade i enkätsvaren från föräldrarna är att färre unga med intellektuell funktionsnedsättning talar med sina föräldrar om vad de ser på nätet och deras föräldrar är mindre oroade än andra föräldrar över negativa konsekvenser av ungdomarnas nätanvändning. Kristin tolkar det som att denna föräldragrupp antagligen hellre ser möjligheter, till exempel att nätet kan innebära sociala kontakter för ungdomar som ibland är ganska ensamma.

I Kristins avhandling finns både en lättläst sammanfattning och en sammanfattning med bildstöd.