Personer inom LSS som dras in i kriminalitet ur ett verksamhets- och anhörigperspektiv
28 november, 2025
Nyligen anordnade Forum Carpe ett webbinarium om personer inom LSS som dras in i kriminalitet. Över 150 yrkesverksamma loggade in för att lyssna på Skärholmens stadsdelsförvaltning som delade med sig av sitt förebyggande arbete och Ingeli Simmross som berättade om hur hennes son med medelsvår intellektuell funktionsnedsättning rekryterades av kriminella.
I nuläget vet man inte hur utbrett problemet är men Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga förekomsten av rekrytering till kriminella nätverk bland personer som får stöd enligt LSS.
Vikten av samverkan och förebyggande arbete
I Skärholmen såg man en ökning av rekryteringen inom stadsdelens LSS-bostäder under 2023–2024 men under 2025 har man noterat en minskning. Där pågår redan ett förebyggande arbete i tät samverkan med polisen som vi fick ta del av under webbinariet.
Vi fick bland annat lära oss om riskfaktorer för rekrytering inom målgruppen, tidiga signaler på att en person har rekryterats och vilken typ av brottslighet som det kan röra sig om, t.ex. att förvara eller transportera stöldgods och droger, utföra IT-tjänster eller delta i utpressning.
Funktionsnedsättningen gör det svårt för personerna som dras in i kriminalitet att förstå konsekvenser och påföljder av vissa handlingar och när de försöker dra sig ur kan de utsättas för skuldsättning, hot och misshandel av kriminella. Även personalen på LSS-boendena kan utsättas för hot och ställs inför etiska dilemman när brukare begår brott.
Skärholmens förebyggande arbete handlar därför om stöd till både de boende och personalen när det gäller den fysiska säkerheten och kunskap om rekrytering till kriminella gäng. Man har bland annat upprättat en samverkansöverenskommelse med polisen och genomfört föreläsningar och workshops tillsammans med polisen. Man har även tagit fram bildstöd och lättläst material och hållit förebyggande och motiverande samtal med de boende.
Anhöriga som en del av teamet och en viktig informationskälla
Just samverkan underströks som en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet och något som behöver utvecklas framåt. Även anhöriga måste inkluderas i samverkan som en del av teamet kring personer i behov av stöd. Det konstaterade Ingeli Simmross som hade bjudits in för att ge sitt anhörigperspektiv på rekryteringen av personer inom LSS till kriminalitet.
Anhöriga är en viktig informationskälla både när det gäller personkännedom om individer i behov av stöd och för att kunna se tecken på ett förändrat och eventuellt riskfyllt beteende. Den situation som Ingelis son med medelsvår intellektuell funktionsnedsättning (IF) till slut hamnade i som intagen på rättspsykiatrisk anstalt hade enligt Ingeli antagligen kunnat undvikas om samverkan mellan alla ansvariga partner hade fungerat bättre:
”I stället för att se avvikelser som något som ska rapporteras måste man lugnt och noggrant undersöka de bakomliggande orsakerna till avvikelsen. Anhöriga kan i detta fall vara en ovärderlig informationskälla.”
En utmaning som lyftes av både medverkande och deltagare i webbinariet är avvägningen mellan rätten till självbestämmande och att försöka hindra någon från att begå destruktiva och brottsliga handlingar.
”Min sons rätt att vara autonom måste också ses inom ramen för hans förmåga. När autonomin innebär att han inte kan se till sin egen säkerhet måste han få stöd för att kunna fatta kloka beslut. När stödet inte fanns där blev autonomin farlig och skadlig för hans säkerhet.”
I Sverige finns idag ingen tredje påföljd för personer med IF som det gör i de flesta andra europeiska länder. Personer med IF genomgår samma rättsprocess som andra och är överrepresenterade inom rättspsykiatrisk vård, trots att det enligt Nationella rättspsykiatriska kvalitetsregistret (RättspsyK) inte är en lämplig påföljd för målgruppen.
Klicka här för att läsa mer om hur personer med IF bemöts inom rättsväsendet i rapporten ”Godtyckligt dömda”.
När Ingeli frågade sin son om hon fick dela hans historia med personer som arbetar inom LSS och socialpsykiatrin blev svaret: ”Det är bra att det inte händer igen. Det är bra att de finns för oss.”