Diarienr
2020-02613

Se projektöversikt

Planprocessen

Klicka på något skede för att visa mer information.

Planprocessen, dvs hur en ny detaljplan skall tas fram, regleras i plan- och bygglagen (PBL). Processen innehåller flera olika skeden som i normalfallet tar ca 18 månader totalt. De olika skedena beskrivs kortfattat nedan.

• Förstudie/Markanvisning

  Ett förslag till ny detaljplan kan bland annat komma från staden själv, markägaren eller en byggaktör. Processen börjar då med en förstudie där förutsättningarna för förslaget utreds. Ligger området på stadens mark kan exploateringsnämnden ge en markanvisning. Markanvisning innebär en tidsbegränsad ensamrätt att förhandla med staden om att bygga bostäder eller exploatera marken på annat sätt. Markanvisning kan göras även efter en ny detaljplan beslutats.

• Startskede

  I startskedet fattas beslut om att börja arbetet med en detaljplan. Stadsbyggnadskontoret gör en översiktlig beskrivning av förslaget i ett start-PM och presenterar det för stadsbyggnadsnämnden som fattar beslut om att påbörja planarbetet eller inte.

  Handling	Storlek	Datum
  Protokollsutdrag 2020-11-26 § 14	2,77 MB	2020-12-09
  Tjänsteutlåtande, Startpromemoria för program för Gullmarsplan och Nynäsvägen	2,14 MB	2020-04-20

• Programskede

  I programskedet tas ett program fram. Programmet kan vara underlag för en eller flera detaljplaner och beskriver utgångspunkter och mål för det kommande arbetet. Programförslaget ställs ut för samråd i Tekniska nämndhuset i Stockholm och ibland också på plats i området som berörs. Syftet med samrådet är att de som berörs ska ha möjlighet att lämna synpunkter. Ofta hålls också ett öppet samrådsmöte där allmänheten kan träffa planerare från stadsbyggnadskontoret och ställa frågor. Synpunkterna från samrådet sammanställs och besvaras i ett särskilt dokument, samrådsredogörelsen. Beslut om att godkänna ett program kan fattas av stadsbyggnadsnämnden.

• Planskede

  I planskedet tas ett förslag till ny detaljplan fram. En del i arbetet är att ha en dialog med de som berörs av den nya planen. Det kallas för samråd och syftet är att kända sakägare och boende får möjlighet att lämna synpunkter. Förslaget visas i Tekniska nämndhuset i Stockholm och ibland på plats i området som berörs. Ofta hålls också ett öppet samrådsmöte där allmänheten kan träffa stadsplanerare från stadsbyggnadskontoret och ställa frågor. Synpunkterna från samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse, alternativt i ett granskningsutlåtande efter granskning.

• Granskning

  Efter planskedet justeras planförslaget och ställs ut för granskning. Granskningen är det sista tillfället att lämna synpunkter. Synpunkterna som kommit in sammanställs och bemöts i ett granskningsutlåtande. Om det görs stora förändringar i planförslaget ställs det ut på ny granskning, annars går förslaget vidare för beslut i stadsbyggnadsnämnden. Har man inte lämnat synpunkter under samrådstiden eller granskningen kan man inte heller överklaga en beslutad detaljplan.

• Godkännande/Antagandeskede

  Både Kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden kan besluta om att anta detaljplaner. Kommunfullmäktige beslutar om planer av stor vikt eller av principiell betydelse. Övriga planer fattar stadsbyggnadsnämnden beslut om.

• Överklagande (valbart)

  Den som är missnöjd med beslutet om antagandet av en detaljplan kan överklaga det inom tre veckor från att beslutet anslagits på stadens anslagstavla. För att ha få överklaga ska man vara berörd av förslaget och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts. När en överklagan kommit in skickar stadsbyggnadskontoret den vidare till mark- och miljödomstolen som avgör ärendet.

• Laga kraft

  Detaljplanen vinner laga kraft, om den inte överklagas och inte överprövas av länsstyrelsen, inom tre veckor från att beslutet om antagande publicerats på stadens anslagstavla. Om planen överklagats och domstolen avslår överklagandet och inte ger prövningstillstånd, vinner planen laga kraft i och med avslaget.