Om du misstänker eller får kännedom om att ett barn under 18 år far illa bör du anmäla det till socialtjänsten. Du behöver inte veta att något är fel, det räcker med att du känner oro. Här kan du göra din orosanmälan digitalt.

Om du tror att barnet behöver hjälp eller skydd på en gång ska du alltid ringa till socialtjänsten. Om du är osäker på allvaret i situationen kan du ringa och rådfråga socialtjänsten. Mer information om orosanmälan och telefonnummer till socialtjänsten. (öppnas i ny flik)

Du kan göra en anmälan som privatperson eller i tjänsten. Vissa yrkeskategorier har anmälningsskyldighet. Som privatperson kan du välja att vara anonym. Läs mer om detta under Frågor och svar. När du anmäler oro för ett barn tar du ansvar genom att uppmärksamma socialtjänsten på situationen.

Information om GDPR

De personuppgifter som inkommer när du genomför en orosanmälan behöver vi spara och behandla. Det kan röra sig om namn, personnummer, telefonnummer, adress eller andra uppgifter om dig eller annan person. Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer krav på oss som hanterar personuppgifterna. Vid handläggningen av orosanmälan registreras och behandlas de personuppgifter som framgår av informationen i anmälan. Syftet med behandlingen är att åstadkomma en integritetsmedveten och säker hantering som ger trygghet för alla vars uppgifter behandlas.

Den rättsliga grunden för att behandla dina personuppgifter är i syfte att en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning ska kunna utföras i enlighet med dataskyddsförordningen (Artikel 6).

Personuppgifterna behövs för att socialtjänsten ska kunna fullfölja sin skyldighet gentemot dig och den orosanmälan berör i enlighet med 7 § i Lag (2001:454) (om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten). Det kan till exempel innebära att du som uppgiftslämnare blir kontaktad för förtydligande eller vid en eventuell utredning avseende oron. Behandlingen sker i det ärendehanteringssystem som verksamheten använder för handläggning.

Uppgifterna sparas i vårt system och kommer inte sparas längre än vad som är nödvändigt. En personakt gallras efter 5 år. Orosanmälningar som inte tillhör ett ärende och som inte leder till en utredning gallras också. Sådana handlingar sätts i en pärm i kronologisk ordning och gallras efter en fastställd tidsperiod.

Personuppgiftsansvarig är respektive stadsdelsförvaltning och fackförvaltning i Stockholms stad. Du har rätt att begära ut de uppgifter vi har om dig. Om du har klagomål på vår behandling av dina personuppgifter har du rätt att inkomma med klagomål till Integritetsmyndigheten (IMY). Om du vill veta mer om hur vi behandlar dina personuppgifter gå hit (öppnas i ny flik) för vidare information.